{"id":22186,"date":"2021-12-01T16:12:47","date_gmt":"2021-12-01T14:12:47","guid":{"rendered":"https:\/\/www.software-developer-india.com\/?p=22186"},"modified":"2021-12-01T16:12:49","modified_gmt":"2021-12-01T14:12:49","slug":"fordelarna-med-linux-for-mjukvaruutvecklare","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.software-developer-india.com\/sv\/fordelarna-med-linux-for-mjukvaruutvecklare\/","title":{"rendered":"F\u00f6rdelarna med Linux f\u00f6r mjukvaruutvecklare"},"content":{"rendered":"\n

F\u00f6rdelarna med Linux f\u00f6r mjukvaruutvecklare<\/h2>\n\n
\"\"<\/a><\/figure><\/div>\n\n

Vissa programmerare f\u00f6redrar att anv\u00e4nda Linux eftersom de k\u00e4nner att det ger dem mer frihet och mer s\u00e4kerhet, och definitivt mer flexibilitet och kraft. <\/p>\n\n

Historien om Linux<\/strong><\/h3>\n\n

Linux \u00e4r ett operativsystem ungef\u00e4r som Microsoft Windows OS eller Mac. Operativsystemet \u00e4r v\u00e4ldigt gammalt, det b\u00f6rjade 1991 och utvecklades som ett personligt projekt av Linus Torvalds, en finl\u00e4ndsk datavetenskapsstudent, vars m\u00e5l var att utveckla en ny gratis operativsystemk\u00e4rna. Hans m\u00e5l var att anv\u00e4nda funktionerna i sin nya PC med en 80386-processor. S\u00e5 sm\u00e5ningom b\u00f6rjade Linux f\u00e5 betydelse 1992, n\u00e4r Orest Zborowski portade X Windows System till Linux, och detta, f\u00f6r f\u00f6rsta g\u00e5ngen, gjorde det m\u00f6jligt f\u00f6r Linux att st\u00f6dja ett GUI.<\/p>\n\n

Det f\u00f6rsta namnet som valdes f\u00f6r Linux var Freax, och senare, en av de frivilliga administrat\u00f6rerna av FTP-servern under 1991, myntade projektet Linux utan att r\u00e5dfr\u00e5ga Torvalds, och som senare godk\u00e4nde det. <\/p>\n\n

N\u00e4r Linux f\u00f6rst publicerades under sin egen licens hade det en begr\u00e4nsning av kommersiell aktivitet. En k\u00e4rna i sig \u00e4r dock inte tillr\u00e4ckligt eftersom den beh\u00f6ver ha ett skal, kompilatorer och ett bibliotek. Senare, 1992, \u00f6verv\u00e4gdes det att f\u00f6rverkliga k\u00e4rnan under GNU General Public License. Och efter\u00e5t arbetade Linux- och GNU-utvecklare tillsammans f\u00f6r att integrera Linux med GNU-komponenter och skapa ett fullt fungerande och gratis operativsystem. <\/p>\n\n

S\u00e5 sm\u00e5ningom kom det en maskot f\u00f6r Linux – pingvinen. <\/p>\n\n

Under de senare \u00e5ren v\u00e4xte Linux-gemenskapen och det fanns tusentals programmerare runt om i v\u00e4rlden som b\u00f6rjade anv\u00e4nda detta operativsystem<\/p>\n\n

F\u00f6rdelarna med Linux<\/strong><\/h3>\n\n

S\u00e5, vilka \u00e4r f\u00f6rdelarna som Linux ger sina mjukvaruutvecklare? Det \u00e4r v\u00e4rt att l\u00e4sa.<\/p>\n\n

1. \u00d6ppen k\u00e4llkod<\/strong><\/h3>\n\n

Linux \u00e4r \u00f6ppen k\u00e4llkod, vilket inneb\u00e4r att alla som granskar k\u00e4llkoden kan \u00e4ndra, inspektera och f\u00f6rb\u00e4ttra den. P\u00e5 s\u00e5 s\u00e4tt kan alla programmerare fr\u00e5n var som helst i v\u00e4rlden utveckla sina egna Linux-versioner, vilket g\u00f6r det m\u00f6jligt f\u00f6r f\u00f6retag att kontrollera sina IT-kostnader och leverera kvalitativa och skalbara l\u00f6sningar. Linux OS kan anv\u00e4ndas i olika branscher som f\u00f6rsvar, tillverkning, kommunikation etc. <\/p>\n\n

2. Stora niv\u00e5er av tillf\u00f6rlitlighet och skalbarhet<\/strong><\/h3>\n\n

Linux har kunnat tillhandah\u00e5lla otroliga niv\u00e5er av tillf\u00f6rlitlighet och skalbarhet i sina produkter som Ubuntu, Fedora, Gentoo och Debian. En bra andel av applikationerna i molninfrastrukturen fungerar p\u00e5 Linux.<\/p>\n\n

3. F\u00e5 de \u00e4ldre datorerna att fungera<\/strong><\/h3>\n\n

En nackdel med Windows och Apple \u00e4r att du m\u00e5ste uppfylla minimikraven f\u00f6r h\u00e5rdvara f\u00f6r att det ska fungera framg\u00e5ngsrikt. Du kommer inte att kunna k\u00f6ra programmet p\u00e5 n\u00e5gra low-end system. Men med Linux beh\u00f6ver du inte oroa dig f\u00f6r det eftersom du kan anv\u00e4nda dina gamla datorsystem f\u00f6r att utf\u00f6ra en uppgift. Men se till att processorn inte \u00e4r f\u00f6r f\u00f6r\u00e5ldrad, de kan arbeta upp till 256 MB RAM. <\/p>\n\n

4. Det finns en fantastisk community som utvecklare \u00e4lskar<\/strong><\/h3>\n\n

Linux erbjuder utm\u00e4rkt support genom olika forum till sina utvecklare \u00f6ver hela v\u00e4rlden. Dessa forum uppmuntrar diskussioner relaterat till allt om Linux, inklusive k\u00e4rnor, ramverk, skal etc. Eftersom formul\u00e4ren \u00e4r online, och \u00f6ver hela v\u00e4rlden, kommer det att finnas n\u00e5gon n\u00e5gonstans att hj\u00e4lpa utvecklare. Det kommer att finnas flera tr\u00e5dar till alla Linux-relaterade problem, s\u00e5 allt som utvecklaren beh\u00f6ver g\u00f6ra \u00e4r att bes\u00f6ka dem. De kan ocks\u00e5 g\u00e5 med i dessa forum f\u00f6r att bygga relationer och band med varandra p\u00e5 en professionell niv\u00e5. <\/p>\n\n

5. S\u00e4kerhetsniv\u00e5n \u00e4r fantastisk<\/strong><\/h3>\n\n

\u00c4nda sedan starten har Linux ansetts vara det s\u00e4kraste operativsystemet som finns. Eftersom Linux \u00e4r \u00f6ppen k\u00e4llkod kan vem som helst granska, se till att det inte finns n\u00e5gra bakd\u00f6rrar eller buggar. Koderna granskas alltid av teknikgemenskapen, och operativsystemet \u00e4r det s\u00e4kraste valet f\u00f6r station\u00e4ra datorer.<\/p>\n\n

6. Linux-utvecklare \u00e4lskar Bash-skript<\/strong><\/h3>\n\n

Bash-skript \u00e4r en speciell form av skalskript, och de kan utf\u00f6ra uppgifter i en Linux-milj\u00f6. De olika uppgifterna inkluderar att ta bort dubbletter i en e-postlista f\u00f6r f\u00f6retag, hantera e-postlistor och s\u00e5 vidare. Bash-skript kan vara lite sv\u00e5ra att f\u00f6rst\u00e5 till en b\u00f6rjan, men n\u00e4r du v\u00e4l f\u00e5r kl\u00e4m p\u00e5 det kan de vara riktigt enkla att anv\u00e4nda. Bash-skript \u00e4r flexibla och kan g\u00e5 med i befintliga program. De \u00e4r ocks\u00e5 skalbara och kan f\u00f6rst\u00e5 och f\u00f6rutse beteendet hos anv\u00e4ndare p\u00e5 en live Linux-terminal. <\/p>\n\n

7. Mycket l\u00e4tt att installera<\/strong><\/h3>\n\n

Processen att installera Linux p\u00e5 datorn \u00e4r en mycket enkel metod. Om du inte har n\u00e5gon erfarenhet av att installera operativsystem kommer du att uppt\u00e4cka att Linux \u00e4r ganska enkelt. En ytterligare f\u00f6rdel \u00e4r att du har dual-boot-alternativet, s\u00e5 att du kan ha b\u00e5de Windows och Linux och valfritt annat operativsystem. Det finns dock vissa Linux-distros som kr\u00e4ver lite teknisk kunskap, s\u00e5 var ganska varnad. <\/p>\n\n

8. Utm\u00e4rkt st\u00f6d f\u00f6r programmeringsspr\u00e5k<\/strong><\/h3>\n\n

Linux st\u00f6der C, C++, Javascript, HTML, CSS, HTML, PHP, Perl, Ruby, Python, you name it. Det kan finnas mindre problem, men du kommer oftast att f\u00e5 en smidig resa. Om du st\u00f6ter p\u00e5 problem, ta en titt p\u00e5 de n\u00f6dv\u00e4ndiga paketen fr\u00e5n distributionsf\u00f6rr\u00e5den (Linuxs). <\/p>\n\n

9. Linux l\u00e5ter utvecklare anpassa saker<\/strong><\/h3>\n\n

Om din utvecklare \u00e4lskar att utforska och skr\u00e4ddarsy, lek med olika element direkt fr\u00e5n GUI till huvudk\u00e4rnan, l\u00e5t dem g\u00e5 vidare med alla medel. Det finns ingen anledning att oroa sig f\u00f6r juridiska konsekvenser, fr\u00e5n n\u00e4stan allt. <\/p>\n\n

N\u00e5gra av kommandona som utvecklare tycker om att anv\u00e4nda:<\/strong><\/h3>\n\n
\"\"<\/a><\/figure><\/div>\n\n

The Less Command<\/strong> – Det \u00e4r ett verktygskommando som visar inneh\u00e5llet i en viss fil, och de visas en sida i taget.<\/p>\n\n

Copy Command<\/strong> – Ett annat verktygskommando som l\u00e5ter utvecklaren replikera filen eller katalogen i ett visst ekosystem. Det kan vara OS Unix, Linux, Windows eller Mac.<\/p>\n\n

Head Command –<\/strong> detta skriver ut de f\u00f6rsta 10 raderna av alla filer, eller utdata fr\u00e5n alla filer.<\/p>\n\n

Linux History Command<\/strong> – Utvecklaren kan f\u00e5 denna f\u00f6rening f\u00f6r att f\u00e5 listan \u00f6ver gamla kommandon som har aktiverats i samma terminal. <\/p>\n\n

Linux Man Command<\/strong> – detta \u00e4r f\u00f6r att visa hela manualsidan f\u00f6r ett visst kommando<\/p>\n\n

Linux Curl Command<\/strong> – I Curl Commands kan utvecklaren ladda ner internetinneh\u00e5llet fr\u00e5n en server till en annan, huvudsakligen f\u00f6r att \u00f6verf\u00f6ra data.<\/p>\n\n

Linux Rm Command<\/strong> – Detta kommando anv\u00e4nds f\u00f6r att ta bort eller ta bort filer och kataloger. F\u00f6r att ta bort en enskild fil kan du ocks\u00e5 anv\u00e4nda kommandot ”unlink”. <\/p>\n\n

Linux \u00e4r inte ett s\u00e4rskilt sv\u00e5rt spr\u00e5k att l\u00e4ra sig, med lite tid, anstr\u00e4ngning och h\u00e5rt arbete kan du definitivt beh\u00e4rska spr\u00e5ket, och det skulle definitivt vara enkelt n\u00e4r du \u00e4r bekant med inl\u00e4rningssyntaxen och de grundl\u00e4ggande operativsystemkommandona. <\/p>\n\n

Slutsats<\/strong><\/h3>\n\n

Uppenbarligen r\u00e5der det ingen tvekan om huruvida Linux \u00e4r ett bra programmeringsspr\u00e5k f\u00f6r mjukvaruutvecklare. Ett antal programmerare garanterar f\u00f6rdelarna med Linux j\u00e4mf\u00f6rt med sina konkurrenter. De ovan n\u00e4mnda f\u00f6rdelarna \u00e4r uppenbara sk\u00e4l, och det \u00f6vergripande v\u00e4nliga ekosystemet g\u00f6r det till ett av de b\u00e4sta. <\/p>\n\n

Linux \u00e4r gratis att ladda ner, s\u00e5 du beh\u00f6ver inte betala f\u00f6r n\u00e5gonting. Vem som helst kan leka med operativsystemet, vare sig det \u00e4r en student, hobbyist, en blivande programmerare eller en professionell. Naturligtvis skulle den enda kostnaden vara en Linux-kompatibel dator. Det mesta av programvaran f\u00f6r Linux \u00e4r ocks\u00e5 gratis. <\/p>\n\n

Intressanta l\u00e4nkar:<\/strong><\/h3>\n\n

Vissa f\u00f6rdelar och nackdelar med Linux operativsystem<\/a><\/p>\n\n

Varf\u00f6r b\u00f6r utvecklare byta till Linux?<\/a><\/p>\n\n

Bilder: Canva <\/p>\n\n

\"\"<\/figure><\/div>\n\n

F\u00f6rfattaren: Sascha Thattil arbetar p\u00e5 Software-Developer-India.com som \u00e4r en del av YUHIRO Group. YUHIRO \u00e4r ett tysk-indiskt f\u00f6retag som tillhandah\u00e5ller programmerare till IT-f\u00f6retag, byr\u00e5er och IT-avdelningar.<\/p>\n